Förvaltande av loppisfynd

Jag tillhör den växande skara som gillar att gå på loppis. Jag ser minst tre fördelar med detta sätt att shoppa: 1. Återanvändning och därmed en form av miljöåtgärd. 2. Pengarna går ofta till föreningslivet. 3. Det går att göra bra och roliga fynd.

Vid ett av mina loppisbesök denna sommar hittade jag en hylla bestående av två järnkonstruktioner och fyra hyllplan i furu. Det var järnkonstruktionerna som fick mig att slå till. 50 kronor blev priset på något som jag tänkte att jag kunde använda som klätterställningar för klängväxter. Hyllplanen såg jag där och då mest som överskottsmaterial, men så blev det inte…tre hyllplan har satts ihop till en bänkskiva för köksön, den fjärde har förvandlats till en fönsterbräda.

Vid ett loppisbesök förra året kom jag dessutom över en stor och tung skärbräda i ek för – 10 kronor. Denna har kapats, slipats ner och därefter fällts in i bänkskivan till köksön.

Lägger man till den färg och det lim som krävdes för projektet, samt de slipband som gick åt för att få till en bra yta har jag alltså skaffat mig en snygg bänkskiva med integrerad skärbräda till ett kostnad av cirka 200 kronor.

Äntligen är mitt retrokylskåp på plats!

Kyl- och frysen som beställdes den 28 augusti  och som sedan försenats två gånger om har nu äntligen anlänt, dock först efter att jag använt min mer myndigare röst på telefon.

Nåväl, glädjen är stor för därmed har köket fått alla sina nödvändiga funktioner. Nu ska vi bara såga till den sista passbiten också, men det får vänta för nu ska jag åka iväg och köpa mat att fylla denna crèmefärgade härlighet med!

Extra bred köksbänk

Något som krävt lite extra tankeverksamhet och inte minst merarbete under tiden som vi byggt köket är mitt beslut om att frångå standardbredden 60 cm på köksbänkarna. Jag ville ha 70 cm och till slut blev det till och med hela 74 cm.

Visst förlorar jag en del golvyta på så vis, men istället för att torka golv får jag nu torka en större bänkyta.

Syftet? Syftet är att faktiskt kunna arbeta i köket utan att behöva flytta bort sakerna som ska finnas där till prydnad…dessutom kan det säkert vara en väldigt användbar yta att ställa disk på under lata dagar.

Köksbänk av koppar

Under mitt funderande och skissande på hur jag skulle utforma köket fick jag tips om att en vän till mig och hans man visade upp sitt renoverade hem i Sköna hem. När jag fick se materialvalet som Ola och Geir gjort för sin köksbänk tackade jag glatt för tipset – koppar!

För att ro projektet i hamn har jag haft ovärderlig hjälp av plåtslagaren och vännen Pernilla. Jag underlättade ju knappast situationen för henne genom att jag valt att bygga hörnspis…många hörn blir det. Förlåt för det och samtidigt ett stort tack Pernilla!

Och till er som nu tänker att:”Oj, koppar! Blir inte det en massa fläckar?”

Absolut! Men min tanke är att låta tiden och köksarbetet sätta sina märken på bänken. Lite patina kan vara nog så vackert. Men jag kan väl erkänna att när nu bänken är ny och fläckfri är mitt leende inte helt övertygande när jag upptäcker att jag åstadkommit ytterligare ett runt glasavtryck på den blanka vackra ytan.

Längtar efter kyla

Det är inte ett foto på förslag till hur du kan pryda dina blomsterlådor och krukor. Det här är ett foto på det enda kylskåp jag har levt med under de senaste veckorna.

Ganska tidigt under min köksrenovering gick det gamla kylskåpet sönder och jag har därför börjat använda svala platser utomhus för att förvara mina matvaror. Detta sätt att förvara mat och inneburit att mina matinköp blivit ganska begränsade.

Sedan höstkylan slagit till ställer jag ut maten på trappan. Detta har grannkatten upptäckt och därmed har maten fått flytta upp i en väggampel.

Leveransen av kylskåpet jag beställt har dragit ut på tiden. Först gällde vecka 39 och därefter vecka 41. I vecka 41 fick jag besked om att fabrikstillverkningen hade fortsatta problem och att leveransen istället sker i vecka 44.

Nu är vi äntligen inne i vecka 44…och jag ser fram emot att kunna göra ett normalt matinköp igen och därmed äntligen få ett fullständigt kök.

Den som spar han har

När mina föräldrar sålde sina kor och rev ut stallinredningen var det glädjande nog så att en del av inredningen sorterades ut och sparades. Vid en senare uthusstädning var dock de gamla bindslehållarna som kornas bindslen satt fästa vid hotade att åka på tippen, men jag räddade dem eftersom jag tänkte att de eventuellt skulle fungera som handtag i ett framtida kök av mer lantlig stil.

Nästan tio år senare har den tanken blivit verklighet. Bindslehållarna sitter nu som handtag på mina hemtillverkade köksdörrar samt på diskmaskinsfronten. Den största bindslehållaren har gått från rollen att hålla fast en ko till att bli en hängare för kökshandduken…den som spar han har.

Berättelsen om ett kök

Jag tänkte ta er med på en resa från tanken om ett kök till att köket verkligen står där. Eller rättare sagt; jag börjar bakifrån. Idag är köket i stort sett klart. Det har tagit sin tid, men då har jag också – med stor hjälp av min händiga pappa – byggt köket på egen hand. Förebilden har varit ett foto på ett italienskt lantkök ur en bok jag fick i present redan 1996. Just nu saknas kyl och frys, tre lampor och ett draperi, men efter många timmar är det som sagt nästan klart och det känns inte bra – det känns väldigt, väldigt väldigt bra!

Stenmur på drygt två veckor

Mitt trädgårdsintresse väcktes tidigt och i min barndoms trädgård fanns det gamla handlagda stenmurar som jag försökte laga. Genom åren har jag alltså fått chans att öva min färdighet i att lägga sten på sten…vilket inte alltid är lätt för stenar är både tunga och ibland lite för runda.

Överraskade dock mig själv när jag somras på egen hand fick ca 20 meter stenmur på plats. Bra jobbat! Tack Dag!

Rostig plåt…inomhus!

Inslag av gammal plåt inomhus är något jag sprungit på när jag varit ute och shoppat kläder. I de mer ungdomliga butikerna är kombinationen plåtvägg och jeans tydligen något som säljer bra. Ibland har jag fastnat för jeansen som säljs, men inte minst har jag fastnat för idén att inreda med gammal plåt.

I stormen Gudruns fotspår fanns bland annat ett halvt havererat uthus hos mina föräldrar. Turligt nog befann jag mig på plats för att hjälpa till med att städa upp det som det starka vindarna åstadkommit och kunde då konstatera att de gamla plåtarna som nu skulle bytas mot nya av bättre kvalitet trots allt var väldigt vackra, det vill säga rostiga och vackra. Lägg undan dem sa jag. Jag vill använda dem till något projekt i framtiden.

Tidigare i år var ”framtiden” här. Efter eget handlag kan jag stolt presentera vad jag gjort av plåtarna. Ett annat plåtbidrag från min bror och hans fru resulterade dessutom i en inbyggd tv…men det är en annan historia.

 

Oj! Är det så här svårt att välja färg!

I ärlighetens namn var boningshuset inte i behov av att målas om, det vill säga utifrån när det senaste hade målats. Men även om jag gillar färg, så var inte gult och grönt mina färger. Dessutom var det en prioritet för mig att ganska snabbt måla om huset utvändigt; när jag kom hem ville jag se mitt hus och känna att ”det där är mitt hus och mitt hem”.

Att välja färg visade sig dock inte vara det enklaste. Först tänkte jag svart. Sedan funderade jag på falurött. Slutligen föll valet på vitt….men oj vilken nyans av vitt?!!!!

Fyra nyanser av vitt målades upp på fasaden i olika väderriktningar. Dessa gick jag jag sedan runt och studerade beroende på solens läge. Morgonsol, mitt-på-dagen-sol, samt kvällssol. En bra kunskap att bära med sig av val av vitt är enligt färgläran: vit färg med grön brytning kan göra att huset ibland ser grönmålat ut, vit färg med blå brytning kan göra att huset ser blått ut.

Till slut blev det den vita färgen med namnet Björk, vilket innebär att den innehåller grön brytning. Inblandning av gult och ett spill av rött hjälper dock upp färgens krämiga färg.

Vad tycker jag om mitt färgval? Jo. Oftast är jag väldigt nöjd, men i vissa lägen när ljuset gör huset extra grönt eller lite väl gult väljer jag att titta på annat håll.